Direktlänk till inlägg 6 februari 2011
Efter en halvtimmes grävande i handväska och jackfickor fick jag tillslut förlika mig med tanken att mitt headset till min iphone är och förblir försvunnet. Jag närde en stund hoppet att jag kanske glömt det hemma när jag skyndade mig iväg i eftermiddags. Jag visste att så inte var fallet.
Jag hade en mycket tydlig minnesbild av när kvinnan mitt emot mig på tunnelbanan spanade in min bok och jag förstod att hon ville ställa en fråga så jag tog ur snäckorna och sen samtalade vi en stund. Mitt headset hade med andra ord varit med mig ute på vift men av någon anledning inte följt med hem.
Själv försöker jag se till att komma hem i slutet av kvällen och inte följa med vem som helst till dem. Mitt headset är tydligen lite mer lössläppt än så. Det är inte så mycket att göra åt, det får väl alla göra som de vill antar jag. Men jag saknar min trogna kamrat helt klart.
Har jag tur så kommer det på bättre tankar och raglar hem framåt småtimmarna när det förstår att nya ägaren inte var något att satsa på med dåligt rengjorda öron och usel musiksmak. Hittar jag det i min väska eller jackficka imorgon är sveket förlåtet. Annars får väl även jag satsa på en yngre snyggare modell.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...