Alla inlägg under mars 2011

Av Gunilla Olsson - 29 mars 2011 05:57

Jag älskar att öppna min plånbok och känna lukten av pengar. Jag vet inte om ni någonsin tänkt på att dollar har en väldigt intensiv och lite stickande doft. Vet inte om det är därför man i engelskan har uttrycket "smell the money" men det är bra mycket mer bokstavligt än det svenska "doften av pengar"


Egentligen är det en rätt äcklig doft som säkert kommer sig av mycket handsvett, kokain, urin, snor och allt annat som hamnar på pengar. För mig är det dock en nostalgisk doft och jag älskar den.


Mina föräldrar har ett kortspel köpt i USA som är spelat med otaliga gånger. Så ofta att korten klibbar ihop och egentligen är helt obrukbara. Jag tycker dock att den leken har en viss charm då den också luktar dollar. Min teori är att de behandlar papper med något speciellt medel som framkallar denna doft.


Tyck gärna att jag är galen men lukta själv på en dollar och se om jag inte har rätt.

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 28 mars 2011 22:27

Väskan är packad och jag känner mig mer eller mindre redo. Kommer nog vara uppe en stund till med lite finlir. Göra lite spellistor i Spotify, fila fötterna och titta om det är något jag glömt.


Förvarnar om att det kommer vara lite tyst här närmsta dagarna. Imorgon reser jag hela dagen och sen vet jag inte vad jag har för internet-tillgång första dagarna men det rasslar till med nya betraktelser inom kort.


En av de sista sakerna jag gjort här ikväll var att redovisa lägenhetsnummer till Skatteverket. Har ni också fått brevet? Det börjar inte helt olikt Lukas 2, "från kejsare Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskriva sig"


Hoppas ni har överseende med att jag antagligen felciterar aningen och likt mig kan se humorn i brevet. Vill skatteverket ha bättre koll på mig kanske jag ska hänvisa dem till bloggen helt enkelt.

ANNONS
Av Gunilla Olsson - 28 mars 2011 12:55

Jag sitter på jobbet mest för syns skull idag. Mentalt är jag redan långt härifrån. Hemma väntar en massa att göra. Det hade kunnat vara en produktiv och effektiv dag om jag haft möjligheten att spendera den som lämpligt.


Istället har det blivit en dag av rensande bland mail, post-it-lappar och dagdrömmerier.


Nu är skrivbordet och inboxen ren och sysselsättning är svårare att illusionera. Kanske ska ner i vilorummet och ta en nap för att orka en mer effektiv natt sen.

Av Gunilla Olsson - 28 mars 2011 08:32

För en gångs skull tänkte jag packa riktigt lätt. Jag är alltid den som har för mycket med mig annars. Åker hem med plagg i väskan jag aldrig använt och knappt kommer ihåg att jag hade med. Den här packningen skulle bli annorlunda.


Igår kom syskonen U, P och S förbi och min ambition hånades tills de låg dubbelvikta av skratt.


Svag som jag är gav jag mig därför ut på expedition efter deras besök. Jag tyckte mig minnas att jag i mitt överfulla vindsförråd hade en gammal resväska längst in. För att illustrera detta borde jag ha tagit en bild på mitt förråd men tänk er totalt kaos, kartonger staplade högt på varandra ända ut till dörren. En del lösa pinaler inkilade emellan en allt för stor madrass som ständigt faller ner från väggen den står lutad mot och slutligen en upp och nervänd stor korg-fåtölj som balanserar som en tron högst upp.


Systematiskt jobbade jag mig in, en låda i taget tills högen var låg nog att kliva över, bakom mig bildades lite av ett fort och jag visste att det skulle bli knepigt att ta sig ut men jag ville bara se om min minnesbild stämde. Om väskan ens existerade. Väl inmurad såg jag väskan. Den var inkilad mot väggen men kunde nog med lite våld lösgöras. Då slocknar ljuset. Det är tydligen rörelsestyrt och ingen sensor satt av någon konstig anledning längst in i mitt förråd.


Jag trodde där och då att jag skulle dö. Hur i hela friden skulle jag ta mig ut bland allt detta bråte. Jag antar att överlevnadsinstinkten är stark dock och jag tog mig ut för att tända och sen klättra in igen. Det hela upprepade sig ännu en gång innan väskan och jag rätt tilltygade kunde ta oss ner i lägenheten.


Nu ligger den på mitt vardagsrumsgolv och jag vill verkligen inte packa i den. Jag minns den som en jobbig reskamrat på alla sätt och vis. Jag ägde en gång en drömväska som jag gladeligen packat i. Men den var så bra för längre resor att 2 bröder slitit ut den under sina missionsår utomlands. Tror tyvärr den gick i graven efter det.


Eftermiddagen får utvisa om det blir ett panikköp av väska. En sak står i alla fall klar. När jag kommer hem ska förrådet rensas!

Av Gunilla Olsson - 27 mars 2011 07:37

Måste säga att förra årets julklappar bara fortsätter att glädja mig. Det får man väl säga är stort att få känna så sent som i Mars? Det var varianter på saker jag önskade mig men som ändå visat sig mer användbara än jag förutsåg.


Jag visste inte hur mycket jag saknade en vettig högtalare till min musik innan jag fick en iphone-docka.


Jag hade ingen aning om hur mycket jag skulle uppskatta en trådlös skrivare och hur lyxigt det känns varje gång jag bara trycker på knappen och det funkar.


Jag är dessutom väldigt glad för presentkortet på "Linas Matkasse" på min kyl som kommer hjälpa till att fylla den när jag kommer hem pank från staterna om några veckor.


Bra jobbat Mafiljen!


Av Gunilla Olsson - 27 mars 2011 07:31

Här kommer dagens att-göra-lista. Problemet är att jag är i Örebro och hänger större delen av dagen. Vill man göra något i min frånvaro är det helt ok!

  • Manikyr
  • Räkningar
  • Pedikyr
  • Ögonbryn
  • Packa
  • Rensa balkongen
  • Maila EF
  • Ringa om Linas väska
  • Spellistor
  • Presenter
  • Preppa dator
  • Maila Rolf
  • Maila rådgivare

Låt budgivningen börja! Vågar nog påstå att jag helst blir av med räkningarna. Med tanke på min fotfobi kanske pedikyren också.


Av Gunilla Olsson - 26 mars 2011 21:18

Om jag bara fick äta en maträtt i resten av mitt liv hade den här placerat sig åtminstone topp 3 och antagligen vunnit.



Vad hade ni valt? 

Av Gunilla Olsson - 26 mars 2011 16:11

Skärp till er nu Stockholmare! Det finns regler som behöver följas för att vi alla ska må bra och trivas tillsammans.


Nu pratar jag inte om larviga regler som att stå till höger i rulltrappan eller köa till bussarna. Det tycker jag fungerar rätt ok trots allt.


Jag pratar om att ge varandra maximalt personligt utrymme och i möjligaste mån undvika kontakt med varandra. Det har ju alltid varit underförstått, jag fattar inte varför det ska vara så svårt plötsligt.


Man sätter sig inte brevid någon om man inte absolut måste. Man sätter sig allra helst i en egen 4-grupp eller om tvunget diagonalt mitt emot.


I en nära tom buss sätter man sig inte och pratar i telefon på sätet framför den enda andra passageraren, eller precis bakom och flåsar i nacken. Det är inte ok!


Skärp till er nu! Tagga till! Kom in i matchen! Är det för mycket begärt att ni undviker mig i samma utsträckning som jag undviker er?

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se