Alla inlägg under augusti 2011

Av Gunilla Olsson - 20 augusti 2011 15:00

Jag var ju i Göteborg för några veckor sen och har varit väldigt snål med detaljerna om vad jag där gjorde eller fick se. 


Kommer fortsätta vara snål men tänkte bjuda på de två bilder jag faktiskt tog i syfte av att skriva ett inlägg om. 


 

För er stackars oinvigda individer så är det Dan Reed som där står på scen. Ja ingen var gladare i publiken att se honom än jag och min vän K. Vi visste inte att han skulle vara där men skrålade glatt med i konsertens sista låtar när vi råkade snubbla in. Behövs det sägas att vi var de enda som kunde texterna? Ibland undrar man vad det är för fel på folk. Hur kan man inte sin Dan Reed?



Oinvigdheten verkar sen bli temat för dagarna i Göteborg om vi ska döma av den andra bilden.


 

Vänster-nästet förnekar sig inte och är en ständig uppsjö till humor. Vet inte om lappen fått Slottsskogens besökare att tänka till och ta kommunismen till sitt hjärta. Den lämnar dock mig med frågan: Hur kan man gå ur Nato utan att vara med? Men är man kommunist är man väl helt enkelt inte så insatt i sakfrågor. Det är liksom en förutsättning för medlemsskap vad det verkar.

Av Gunilla Olsson - 20 augusti 2011 13:06

Vaknade imorse och undrade om jag drömt när jag fått för mig att jag faktiskt lyckats pochera ägg dagen innan. 


Jag blev tvungen att testa igen och visst ser det väl ut som jag kan?


 

Jag blev så glad att mitt försök inspirerade även M till stordåd. 


 


Jag får gratulera hans fru A att hon får njuta av detta i höstens alla goda soppor.


Kom in med fler bilder kära läsare. Anta utmaningen!



Av Gunilla Olsson - 20 augusti 2011 12:06

Nej mår inte bättre idag. Varit iväg och provianterat här på morgonen för att ha alla nödvändigheter tillgängliga.


Jag har den här veckan lärt mig att utöver att en het dusch och god natts sömn inte biter på den här förkylningen så gör inte heller kylig uteservering med vän K eller kräftskiva på semi-täckt dansbana med grupp av goda vänner det. Trevliga aktiviteter helt klart, men synnerligen ineffektiva ur kurerings synpunkt.


Vore bättre att fylla på listan med vad som biter men där har jag inte hittat något att skriva upp ännu.


De flesta nödvändigheter som


 


och


 

fick jag med mig hem.


Glömde dock 


 

Hade tänkt sno några hos föräldrarna igår. Nej, inte ur deras lampor utan ur deras förmodade förråd. Det glömdes dock och de glömdes också på ICA idag också. 


Passerar ni ikväll Skärmarbrink och undrar om de nersläckta fönstren innebär att jag testar om Stockholms nattliv mot förmodan kan kurera en förkylning så tror ni fel. Det är bara jag som tydligen inte tror på elektricitet längre. 

Av Gunilla Olsson - 19 augusti 2011 13:00

Kräftskiva ikväll och jag har blivit ombedd att göra nobelsoppa till förrätt.


Jag vet inte om ni någonsin ätit nobelsoppa men första gången jag hörde den beskrivas lät den helt fantastisk äcklig.


1 l vatten
2½ fiskbuljontärningar
3 grovrivna morötter
1 stor burk räkost
Dill
2 msk creme fraiche

  • Koka upp vatten och buljongtärningar.
  • Låt morötterna koka med en stund.
  • Vispa ner räkost och creme fraiche.
  • Mixa den riktigt slät.
  • Dekorera med kräftstjärtar och dill eller så vid servering.

Av någon mycket märklig anledning kunde jag inte låta bli att göra den. Den luktade vidrigare än jag kunnat föreställa mig och jag var mycket skeptisk när jag rörde om i grytan. Jag smakade först när jag kört den riktigt slät i mixern och insåg att det kanske var den godaste soppa jag någonsin smakat. Den hade kunnat lura Gordon Ramsay själv att tro att den var gjord av de ädlaste råvaror. 
 
Sen dess har jag gjort den många gånger och lurat många med den. Jag är lika skeptisk varje gång jag står och rör de rivna morötterna och väntar på att mjukosten ska smälta ner. Sen blir jag lika glatt överraskad varje gång jag när jag sen smakar den efter att mixern fått göra sitt.
 

Ni som läser detta som jag ska träffa ikväll. Det är bara att gratulera. Till er övriga kan jag bara säga, testa!



 


Av Gunilla Olsson - 19 augusti 2011 10:05

Eftersom jag är en person helt utan musikalisk talang så känner jag väldigt sällan en önskan att brista ut i sång. Det finns det redan många andra i min närhet som gör oändligt mycket bättre. 


Trots detta har jag de senaste veckorna vid ett flertal tillfällen haft en nästan oemotståndlig längtan att ta ton och få ur mig denna.



Det började när jag slog mig ner på min vän K:s luftmadrass som hennes vana trogen består av mer madrass än just luft. Det var i skyddet av mitt egna hem och där och då tyckte jag att det skulle vara hysteriskt kul att sjunga den för henne, eftersom vi har så olika syn på hur en madrass bör fyllas. Dessvärre kunde jag inte komma på melodin och det hela föll platt. 


I övrigt har impulserna kommit i långt mycket mer publik situation närhelst jag gått in i en tunnelbanevagn. Då är melodin plötsligt väldigt klar i mitt huvud och jag får bita mig i läppen för att vara säker på att den inte slinker ut. Mina medresenärer  hade kanske stått ut med min obefintliga sångröst men om jag snott de sista syre-molekylerna vagnen hade att erbjuda för ett halvdant skämt kunde de nog ha vissa åsikter om det. 


Av Gunilla Olsson - 18 augusti 2011 10:54

Har på sistone haft liten lust att laga mat och otrolig lust till att se på Masterchef. 


På något sätt verkar njutningen av att se programmet öka i intensitet i samma takt som kurrningarna i magen ökar. 


Jag tänker inte på något vis försvara eller förklara beteendet. Jag konstaterar bara att det finns där. 

Av Gunilla Olsson - 17 augusti 2011 12:10

Frågar ni min mor så är jag den största skeptikern till modern medicin hon känner.


Det är konstigt för i teorin har jag den allra största respekt för den medicinska vetenskapen. Det är fantastiskt vad man kan göra. Jag bara tror inte att den kan göra något för mig.


Jag drar mig för att träffa läkare. Jag tror inte riktigt på dem efter att jag träffat dem och jag är ytterst motvillig att ställa upp i alla tester och konstiga undersökningsmetoder de roar sig med. 


De åkommor som drabbar mig förväntar jag mig kan antingen:

1. Botas av en god natts sömn

2. Botas av en lång riktigt het dusch


Funkar ingen av dessa metoder står jag relativt rådlös.


En psykolog skulle säkert ha kul med att försöka förklara det med något så självklart som att diverse läkare aldrig lyckats fixa mina knän och min rygg sen mellanstadiet. Kanske skulle psykologen ha rätt, vad vet jag.


Det enda jag vet är att det här halsontet som slog ner som en blixt från klar himmel igårkväll har varken botats av en natts sömn eller en het dusch. Drar nog slutsatsen att det är kroniskt. Ni ser, vad ska jag med en läkare till?

Av Gunilla Olsson - 17 augusti 2011 09:56

I vanliga fall kan jag bli lite uttråkad av bloggar som sällan uppdateras och hungra efter mer. Efter morgonens läsning är det just era bloggar jag uppskattar mest. 


Jisses vilken tid det tar att avhandla några veckor i människors liv i bloggform i en lässession. 

Skapa flashcards