Alla inlägg under november 2011

Av Gunilla Olsson - 3 november 2011 14:38

Det finns konstiga människor som tycker att det är tråkigt och fantasilöst med en bok i present. De vet helt enkelt inte vad de pratar om. Rätt bok i ett hårt fyrkantigt paket kan vara helt oslagbart.


Högst på bokönskelistan till julen står just nu dessa biografier.


   


Bägge lockar mitt intresse och Patriks historia känns det som man är skyldig honom att läsa.


Zlatans är jag bara så sjukt nyfiken på att frågan är om jag kan hålla mig till jul, men tror inte jag har något val. Vill ge den respekten av en heldag att sträckläsa, allt annat känns som ett helgerån och det finns det nog inte utrymme för innan dess.


Jag räknar dagarna, julmat och firande i all ära, men i jul är det du och jag Zlatan!


Av Gunilla Olsson - 3 november 2011 13:03

Jag kan väl inte vara den enda som har svårt dels för den smöriga filmen Titanic men sen ännu svårare för den ännu mer smöriga balladen av Celine Dion vi fick på köpet.


Ni likasinnade cyniker. Jag hoppas att ni likt jag finner humorn i klippet.




Av Gunilla Olsson - 3 november 2011 08:29

Ska på balett ikväll för andra gången i mitt liv.


Första gången såg jag Askungen på baletten i Prag. Jag och min vän J hade att välja på platser i den kungliga logen eller ståplatser när vi i sista sekund bestämde oss för att gå dit. Vi valde ståplatser för 15 mycket prisvärda kronor om jag inte missminner mig. Väl inne var salongen halvfull och de 15kr visade sig välinvesterade då de trots allt köpte oss mycket bekväma och bra sittplatser.


Som nybörjaråskådare var jag glad att jag sett Disney-filmen otaliga gånger och faktiskt läst sagans olika versioner ett antal gånger också. Var lättare att njuta av upplevelsen när jag inte var upptagen med att försöka göra en obskyr handling begriplig.


Jag fortsätter tydligen att bara se baletter som tidigare tolkats av Disney. Ikväll är det Ringaren av Notre Dame som min syster C bjudit med mig på. Problemet är att här har jag varken sett filmen eller läst sagan. Jag vet att Quasimodo är puckelryggig och inte spelar i samma liga som den vackra Esmeralda och jag har vid ett tillfälle besökt Notre Dame. Räcker det som förkunskap tro?


Ser fram emot kvällen men det finns en risk att jag kommer spendera den som ett stort frågetecken i en av bänkraderna.

Av Gunilla Olsson - 2 november 2011 09:41

Musik var aldrig min favorittimme i skolan. Jag har alltid varit väl medveten om min bristande förmåga och föredrog de lektioner jag istället kunde briljera. Värst var de lektionerna då vi tvingades sjunga "Musik ska byggas utav glädje". Det kan vara mitt mest ångestframkallande musikminne.


Däremot fanns det en del sånger som kunde lysa upp i mörkret,jag älskade till exempel sången "I en sal på lasarettet". Jag försöker att inte dra allt för stora slutsatser om vad det säger om min eventuella personligheter att jag föredrog en så deprimerande sång. "Min vän Angie" var nog favoritboken under samma period och det gör inte saken bättre.


Men den riktiga favoriten var nog den riviga sången nedan, inte heller den med glad text men lycklig på något vis ändå.



På sistone dyker den upp i mitt huvud varje gång jag sätter fot i mitt trapphus som för tillfället genomgår ett större plastikkirurgiskt ingrepp.


   


Kan tyckas som ett tämligen dramatiskt låtval för en enkel ommålning. Men den där orangea färgen besitter mer av husets själ än du kära läsare kan ana. För varje penseltag känns det mer och mer som ett helt nytt hus och därmed känns låten helt berättigad.


Eller så söker jag bara anledning att ohämmat få tralla den i hissen och minnas de få musiklektioner jag faktiskt gillade. Ledsen grannar för detta nya inslag i vårt annars så trivsamma hus.


Skapa flashcards