Sen jag vinkade hejdå till den svarta Audin i lördags eftermiddag har jag bannat mig själv för att jag inte tog någon bild på snyggaste tjejgänget som gjorde stan med mig i lördags.

Jag hade med mig brorsdöttrarna E-K, C och E samt systerdotter L ut på lunch och barnmatiné. Det slog mig vilka storstadsbrudar dessa kommer bli när de med handväskor, höga stövlar och dylika attiraljer gjorde mig sällskap in i tunnelbanevagnen. De kändes så stora och världsvana, om jag jämför med de första stapplande utflykter vi gjorde när deras föräldrar först började våga låna ut dem på sådana.

De skrattar och fnissar och umgås som vilka tjejkompisar som helst. Jag får vara med jag också och de tycks aldrig tröttna på mina anekdoter om tokigheter de gjorde som små. Kanske känner de sig också lite större då de kan skratta åt sitt yngre jag.

Föreställningen var alldeles lagom och fängslade både dem och mig.

Men dagens höjdpunkt måste ha varit när de efter viskningar kring bordet kom överens om att det var bra timing att överlämna detta till mig.

Tack gulliga ni! Jag sörjer redan den dagen ni kommer vara på tok för coola för att ha moster/faster med då ni tjejsnackar över en lunch i stan.

 

Sigrid

20 mars 2012 22:11

Det är härligt med en sådan faster!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...