Alla inlägg under juli 2012

Av Gunilla Olsson - 12 juli 2012 14:00

Det börjar närma sig semester och det märks inte minst i min inbox.


    


Jag behöver väl inte förklara hur gigantiskt stort det är att det inte ens finns en scrollmarkör. Listan tar slut. Det du ser är det som finns, allt rymms på skärmen. En helt overklig känsla.


Jag räknar nu inte ner till semestern i dagar eller timmar utan i mail som ska åtgärdas eller deletas. 15st i detta nu.


14 ska jag bara bli av med. Det som ligger där längst ner, över ett år gammalt kommer dessvärre behöva ligga kvar och reta mig. Hånfullt hindra mig från att gå på semester med en helt ren skärm. Sånt är livet, aldrig perfekt.


Och ni onda läsare som nu tänker börja mailbomba mig. Det vore inte roligt! Inte ens det minsta faktiskt!

Av Gunilla Olsson - 11 juli 2012 13:56

Present på jobbet idag sätter mig i gott sällskap.


         


Nu återstår bara att identifiera säsongens it-bag modell större där mitt solgula headset kan husera. Borde det inte vara självklart att den medföljer?

Av Gunilla Olsson - 11 juli 2012 08:24

Jag har alltid haft ett genuint intresse för människor. Det har präglat kanske mest påtagligt vad jag läser. När andra kan uppleva "mina" mest fantastiska böcker som händelselösa för att de inte börjar med ett mord och avslutas med en upplösning av detsamma, så har de helt missat de nyanser jag så uppskattar. Den inre resan, människans tankar som faller på plats och på ett eller annat sätt väcker mina egna eller till och med reder ut dem.


Detta intresse gör att jag valt konst till mina väggar utifrån konstnärer som fascinerar mig mer än motiven, och filmer som fokuserar mer på människor än explosioner. Till och med mina yrken har tillåtit mig att frossa i människor, deras tankar och åsikter och på så vis givit mig gott om tillfällen att reflektera och formulera mina egna.


Det är därför föga förvånande att jag älskar den nya värld av möjligheter som podcasts i kombination med en aux-kabel ger mig. Då jag numera spenderar timme efter timme i bil på väg mellan möten så njuter jag av en plattform där människor i extremt fria forum ges utrymme att utveckla sina resonemang.


Ni som känner mig och följt mig här blir nog inte förvånade över vilka pods jag följer, utöver Sommar i P1 som väl alla lyssnar på mer eller mindre:


Alex & Sigges podcast: Alex Schulman vet ni ju att jag är oerhört förtjust i sen tidigare, vilken fröjd det är att lyssna på hans genialiska vän Sigge Eklund och mest njuter jag kanske av hur han varje avsnitt lyckas få Alex att skratta så härligt. Ärligt och självutlämnande och alldeles fantastiskt!


Filip och Fredriks podcast: Behöver väl knappast sägas så mycket om. De är som de är, på tok för grovt allt som oftast men också brilliant och underhållande.


C/O Hannah & Amanda: Amanda Schulman och hennes syster Hannah Widell, väldigt tjejig och relationsfokuserad, stundtals banal, men småmysig och de båda verkar ju så underbart sympatiska.


Värvet: Har jag, efter att min goda vän P rekommenderat den, precis börjat lyssna på. Dess största behållning för mig än så länge är att den lyckas samla precis de gäster jag är intresserad av. Att lyssna på dem prata oavbrutet i en timme är ren lyx.


Strömstedt & Berg: Två klipska kvinnor som avhandlar intressanta ämnen. Jag blir galen när folk beksriver Jenny med orden "Ja just det, det är hon som är gift med Niklas Strömstedt" Tro mig, det borde vara "Niklas Strömstedt, just det, det är han som är gift med Jenny va?"


Sen finns på "att börja med" listan:

Luuk & Lokko, Ricky Gervais, Till slut kommer någon att skratta och Adam och Kompani.


Jag har förmodligen missat en massa intressanta så hjälp mig fylla på kära läsare. Vilka fler människor skulle kunna ge mig nya perspektiv, tankar och ren och skär underhållning. Alla tips mottages tacksamt.


Jag tänker allt som oftast när jag lyssnar och inser hur mycket jag får ut av att lyssna på åsikter och resonemang, oavsett hur mycket eller hur lite jag håller med om dem, att kanske borde man ge folk i sin närhet samma plattform. Vad skulle hända om jag med några få öppna frågor intervjuade mina nära och kära och lät dem fritt berätta en timme. Gissningsvis skulle jag komma att uppskatta deras brillians långt mycket mer än vad jag har vett att göra i detta nu.  







Av Gunilla Olsson - 9 juli 2012 11:05

Förra veckan sneglade man misstroende på de andra bilisterna och log i busigt samförstånd. Det var inte klokt, här körde vi på Essingeleden och kom upp i svindlande hastigheter som 50km/h. Semestertider är fantastiska även för oss som jobbar. Varje dag var det samma sak. Vi kunde inte tro vår tur, vågade inte prata högt om den för att inte på något vis utmana ödet.


Trots denna diskretion måste någon försagt sig. Någon har skvallrat. Trafikverket fick höra att på Essingeleden där rullar minsann bilarna. Den avstängda avfarten till Essingen räckte inte, bilarna verkade den till trots ta sig fram.


Idag var ordningen återställd. Två filer avstängda och visst tog det död på semesterglädjen hos oss som jobbar. Det är bara att gratulera till väl genomförd attack.


Man har aldrig tänkt tanken att ha tillräckligt många vägar i en storstad ,så att inte vägarna slits så kopiöst att man varje sommar och så gott som varje natt måste stänga ner huvudleder för underhåll?


Med dagens trafiksituation i Stockholm är hastighetsbegränsande skyltar inte annat än ett hån. Som att någon, någonsin skulle ha en öppen väg nog att köra för snabbt på. Vi kan nog lugnt konstatera att hastigheten är självreglerande, kamerorna i södra länken som antingen är stängd eller igenproppad känns tämligen överflödiga.  "Ta det lugnt Stockholmare" säger Trafikverkets skylt när man passerar Solna. Jo tack, trafikverket det gör vi vare sig vi vill eller ej. Annars kan ni ju alltid stänga av en fil till! 

Skapa flashcards