Direktlänk till inlägg 2 februari 2013
Jag tar på mig rollen som den kulturella i familjen och tvingar ofta på mina syskonbarn en dos så fort jag får chansen. De är väl omhändertagna i förorten av sina föräldrar på alla sätt och vis men det är nog ingen annan som tar på sig att hålla koll på olika barnteatrar och dylikt så jag har valt att axla det.
Systerdotter E-K tittade förvånat på mig i julas när jag överräckte ett hårt fyrkantigt paket till henne och hennes syster C. "Jag trodde vi skulle få ett kuvert med biljetter till något, det brukar vi ju få av dig."
Sanningen är nog egentligen den dock att jag helt enkelt älskar barnteater och behöver en ursäkt att själv få gå. Inte helt socialt accepterat att dyka upp utan barn så jag knycker med mig en handfull.
Idag styrde vi kosan mot Stadsteatern för att se Peter Pan. Svägerska S med barnen E-K och C, brorsbarnen E och N samt systerdotter E, ja ett skönt gäng helt enkelt.
Ska ärligt sägas att Peter Pan inte är en berättelse som alls tilltalat mig förrän jag såg filmen Finding Neverland första gången. Efter den filmupplevelsen älskar jag berättelsen om pojken som inte vill bli stor, de borttappade barnen som längtar efter en mamma och barnen Darling som först längtar efter äventyr, för att sen sakna hemmets trygghet. Den rör och berör mig på flera plan.
Har ni inte sett filmen så bjuder jag här på en sneak peak.
Jag är nog helt enkelt tvungen att se om den igen. Inte ens det faktum att det är Johnny Depp hindrar mig från att med jämna mellanrum störtgråta framför den filmen. Mitt krångliga förhållande till Mr Depp får för övrigt bli ett annat blogginlägg.
Tack för lån av syskonbarn idag, det är för väl att de finns att tillgå så att jag inte missade tillfället att se Mark Levengood upphissad i en fågelbur i Stadsteaterns tak. Det var värt sin tripp! Och ja, jag gillade resten av föreställningen också.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...