Idag var min lillasyster U modig och berättade om sin erfarenhet i Tsunamin. Jag var inte där men vet att det inte var enkelt för henne. Det spelar ingen roll hur många gånger jag hört henne eller hennes vän L berätta. Jag har läst deras texter där de båda ingående redogör händelseförloppet och jag har spelat upp det i mitt huvud om och om igen. Tro mig det är en väldigt läskig tanke att föreställa sig sin lillasyster kämpandes för sitt liv i ondsint vatten.

Det har rört mig obeskrivligt att se henne brottas med rädslor och spår denna fasansfulla erfarenhet lämnade henne med. Jag har samtidigt förundrats över styrkan denna späda lillasyster har inneboende.

Jag har vid några valda tillfällen använt delar av deras berättelse för att undervisa om någon princip eller ge ett exempel och har hittills aldrig lyckats göra det med sådan distans att mina ögon inte tårats. Jag saknar helt enkelt hennes styrka.

I veckan har jag två biodater och möjligheten att se The Impossible hägrar. Känns som jag inte kommer kunna undvika den, samtidigt skrämmer den mig något oerhört.

Är det någon som har några insights om filmen så dela dem gärna.

 

Challe

3 april 2013 09:58

Jag såg den i helgen. Man gråter förstås. massor. Och tänker på U och L och undrar hur de och några över huvud taget klarade detta. Verkligen fruktansvärd katastrof, men vilka erfarenheter de har. Det är samtidigt häftigt. Får man säga så? Filmen var väldigt fin. Se den. Kram till fina storasyster.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg.   Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...