Direktlänk till inlägg 27 april 2013
Jag har aldrig varit bra med hår. Har belönats med den trista hårkvaliteten många av oss skandinavier dras med och gav liksom upp den kampen redan innan den började. 34 år gammal har jag inte ens brytt mig om att skaffa en frisör jag kallar min. Just den saken skulle jag dock gärna ändra på.
I otaliga frisörsstolar har jag slagit mig ner med långt hår och orden "gör vad du vill". Jag har om och om igen försäkrat att jag inte är rädd för något drastiskt, att de gärna får ta mycket på längden och "go wild".
Svaret jag varje gång får är "Jag tycker vi kapar lite på längden och sen kan vi klippa upp rätt mycket här bak och lite kring ansiktet."
Det är så långt kreativiteten i den svenska frisörkåren tycks sträcka sig. Förvisso var nog svaret detsamma i Californien men det var år 1995 och Rachel-frisyren från Vänner var stekhet.
Nu sitter jag nyklippt på ett hotellrum i Norrköping. Visst hon vågade kapa rejält på längden och sen hade hon det inspirerade förslaget att klippa upp lite. Verkar som det inte bara är jag som gett upp på skandinaviskt hår utan jag gör bara den allmänna frisörkåren sällskap i dess brist på kreativitet.
Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...
Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår. Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...
Kära läsare. 23e Januari antog jag utmaningen att vara med i #blogg100 och skriva ett inlägg om dagen i 100 dagar. Idag 2a maj är utmaningen avklarad och jag skriver mitt 100e inlägg. Det har varit kul att blåsa liv i den här bloggen igen även ...