Direktlänk till inlägg 28 april 2013

Kan du göra mig en tjänst?

Av Gunilla Olsson - 28 april 2013 20:40

Det här med att be om tjänster rätt ut i etern på Facebook och hoppas på frivilliga. Jag tycker det allt oftare dyker upp i min feed från diverse vänner/kontakter. Det handlar om allt från skjuts, lån av skridskor, barnvakt, hundvakt och frakta möbler.


Jag kan inte låta bli att tycka att det stundtals känns lite fräckt och framförallt som att man bollar över själva ansvaret att lösa situationen på sina vänner. Att snabbt höra sig för om skridskor i rätt storlek är väl inga konstigheter, men vill man ha barnvakt ett dygn kanske man får orka plocka upp luren och fråga någon specifikt eller är det för mycket begärt?


Jag hjälper gärna vänner och bekanta när jag får frågan om jag har möjlighet, men jag ogillar känslan av lite dåligt samvete att i mitt flöde möta en massa vänners behov och allmänna önskan om hjälp så att jag får ta ställning till "om jag kanske borde" trots att frågan faktiskt inte ens är ställd till mig. 


Jag har i nuläget 585 "vänner" på Facebook. Av dessa är det kanske egentligen 5-10,främst mina syskon, som skulle tycka att det vore rimligt att jag ansvarade för deras barn en längre eller kortare stund. Det är barn jag både känner och älskar.


Det är dock antagligen åtminstone 15 utöver dem jag sett ställa frågan till alla sina facebookvänner om barnpassning. Jag leker med tanken att någon gång erbjuda mig. "Visst vi bor inte i samma stad, har inte setts sen högstadiet, dina barn har ingen som helst aning om vem jag är, men visst gillade vi samma musik och någon gång tror jag vi hängde efter skolan, det känns väl fullt rimligt att vi tar tillfället i akt att bekanta oss jag och dina kids."


Jag vet inte hur ni känner, men lösningen lämnar en del att önska för alla inblandade. Ni som känner att ni känner mig väl nog för att be om tjänst kan plocka upp luren vid behov eller skriva ett privat meddelande.


I övrigt kan vi väl fortsätta vara ytliga bekanta som delar triviala detaljer om varandras vardag, sprider våra åsikter och trycker tummen upp eller dristar oss till en kommentar helt utan större förväntningar än så på varandra. 

 
ANNONS
 
Ingen bild

kristin k

7 maj 2013 21:33

Äh vaddå?! Smartaste jag gjort. Du får gärna vara barnvakt om du vill;) Känner att jag måste försvara mig lite även fast jag först tyckte att du hade helt rätt innan jag kom på att jag gjort precis det :/ Folk som inte vill kan lite snyggt låtsas att de inte sett posten och de som kan tänka sig hör av sig. Snabbt och smidigt, för mig iaf :)

 
Ingen bild

AL

10 maj 2013 21:13

Säger som Helena och håller med dig till fullo, sättet man frågar om en tjänst måste stå i proportion till vad tjänsten innebär. Vill passa på att samtidigt gnälla över bröllopsinbjudningar i samma forum. Suck.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Gunilla Olsson - 24 oktober 2016 21:37

"Kod för att importera min blogg till Nouw: 1107262096"

Av Gunilla Olsson - 24 juni 2013 21:34


    Min mor ringde mig upprörd med detta nyhetstips och bad mig blogga. Jag får emellanåt tips liknande detta men skriver helst när jag själv reagerat på något. Kunde inte riktigt blunda för detta dock då idiotin är så hög att jag bara vill skri...

Av Gunilla Olsson - 22 maj 2013 20:34

Tidig fredag morgon bär det av med ett gäng kunder och Microsoft till Cannes och rivieran. Ja jag vet att det ösregnar där för tillfället, men det är lite så Universum och jag jobbar. Ber om ursäkt för det alla jag reser med! Sjukt trevligt ska det b...

Av Gunilla Olsson - 6 maj 2013 22:28

Tittar ni extra noga när ni ser mig nästa gång, ja ni kanske tom behöver kisa, så kanske ni ser aning till ett färgskifte i mitt hår.   Tanken var att förändringen skulle bli dramatisk och få er alla att vända på huvudet och överösa mig med kompl...

Av Gunilla Olsson - 2 maj 2013 22:40


Jag minns vilken chock det var 7 september 2011 när nyheterna kablades ut att Stefan Liv tillsammans med sina lagkamrater omkommit i en flygolycka. Vilken oerhörd tragedi. Trots att jag inte kände Stefan personligen, utan bara likt alla andra som rör...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se