Jag avskyr konflikter generellt. Är inte feg av mig vad gäller att ha en åsikt eller ta en ledarroll, men jag startar ogärna konflikter. Tar mycket hellre smällen själv än behöva konfrontera någon och ha ett obekvämt samtal.
Hur mycket jag än ogillar det så tycker jag ännu mycket värre om att bli utskälld av döda ting. Vår tekniska utveckling har lett till att fler och fler saker har åsikter om hur vi gör saker och ting. Problemet är att dessa döda ting inte förstår att ibland är det ett medvetet och inte ett felaktigt val. De går inte heller att resonera med. De bara högljutt beklagar sig.
Dessa är de döda ting jag ständigt lyckas få skäll av:
SL-spärrarna - Av någon anledning ska spärren alltid högljutt pipa med det talande krysset första gången jag lägger kortet mot läsaren. Det låter som att den skriker "acess denied" Alla runt omkring stannar upp och någon suckar bakom över klanten som inte bara kan gå igenom eller göra plats. Som att jag är en fuskare som hoppas kunna åka på gammalt kort gottar sig spärren åt mitt misslyckade försök, tills jag lägger samma kort mot läsaren ännu en gång och det då fungerar felfritt.
Bilbälte - Jag använder alltid bälte. Skulle aldrig falla mig in i att köra utan. Men! Mina föräldrar och två bröder bor i samma villaområde. Det händer att man ska göra ett snabbt ärende mellan husen och tar bilen. Då uppstår alltid kampen med det pipande larmet. Ibland känner jag mig trotsig och vägrar knäppa på det. Jag vet att det inte tar någon som helst tid men jag gillar inte att det har åsikter. Dessutom tjuter det mer och mer frenetiskt, så efter att ha irriterat mig hela kvarteret jag kört, blir jag tillslut så tokig på det att jag knäpper det i farten i sista kurvan och skriker "NÖJD?" till lampan som inte längre blinkar rött.
Min kran i badrummet - Vi har efter 6 år tillsammans hittat ett förhållningssätt till varandra och det är bara på riktigt kalla dagar jag råkar ut för kranens ovett numera. Den har dock inte samma tålamod med mina gäster. Den gillar inte när folk är obetänksamma och inte förstår att det är översta våningen av 7 och att det krävs visst tryck i rören om det ska orka hosta fram något vatten. Den gillar därför inte några försiktiga halvhjärtade vridningar på kranen utan kräver att man öser på för fullt. Då är han generös med vattnet, men annars stönar och stånkar han så att man tror att han ska väcka hela huset.
Mammas spis - Sist men inte minst på denna lista dyker den värsta lilla besserwissern av dem alla upp. Min mamma har ett fantastiskt kök som det hade varit en ren fröjd att laga mat i om det inte vore för den kinkiga spisen. Nog för att både micron och frysen också lever sitt egna liv. Men de nöjer sig med att försynt harkla för att uppmärksamma sitt missnöje. Det kan jag ha överseende med. Spisen däremot fungerar som en führer. Nåde den som ställer något på den som inte där hör hemma, råkar spilla vatten eller skakar stekpannan utanför avsedd plats. Hämnden är oförutsägbar och varierar mellan högljudda protester, otaliga blinkande symboler eller ren och skär strejk.
Jag ser fram emot nästa generation av prylar som jag vill kunna resonera med. I nuläget har de en orimlig makt över stämningen i relationen oss emellan.